Kinesisk Stridskonsthistoria

Strids- och krigskonster har funnits i flera tusen år i Kina. Historiken är full av myter och legender, från en tvekamp mellan Gula Kejsaren Huang Ti och ett behornat monster för 3000 år sedan till dagens moderna Shaolin-munkar.

Kinesisk stridskonsthistoria är dåligt dokumenterad eftersom kunskap och tekniker fördes vidare genom personlig instruktion utan skriftlig beskrivning. De tidigaste beskrivningarna var skrivna av personer utan anknytning till själva stridskonsten.

Under 1960- och 70-talen drabbades världen av Kung Fu feber och filmer med Bruce Lee's skicklighet föddes många entusiaster. Kinesisk stridskonst blev tillgänglig för icke-kineser. Bruce Lee blev en av de första att öppna en "Kung Fu"-skola som var öppen för västerlänningar.

Utvecklingen från stridstekniker för närstrid till en modern form av Wushu för friskvård och tävling med mer estetiska, akrobatiska och gymnastiska inslag har lett till en uppdelning av Wushu - standardiserad, även kallad modern och traditionell. Den standardiserade Wushun utvecklades för tävling och uppvisning, medan den traditionella Wushun bibehållit stridskonst-teknikerna för friskvårdsträning och självförsvar.

De Tidigaste Referenserna i Litteratur

En av de första referenser till närstrid var en kamp mellan den legendariska Gula Kejsaren Huang Ti och ett behornat monster för ca 3000 år sedan. Vid arkeologiska utgrävningar har man funnit bronsvapen som yxa och spjut daterade mellan 1200 och 800 f. Kr. och järnvapen daterade från 800 f. Kr.

Det finns inga detaljer om stridskonst beskrivna i de skrifter och krönikor man funnit, och i vissa fall vet man att de varit skrivna av historiker utan anslutning till stridskonst. Man känner även till skrifter som försvunnit men har däremot ingen detaljerad kunskap om vad de innehöll.

Från Chou dynastin (1122-255 f. Kr.) finns Book of Rites som beskriver rituell tvekamp och legender från forna tider.

Krönikor från Vår och Höst perioden (722-481 f. Kr.) beskriver krigsföring med stridsvagnar (häst och vagn) istället för infanteri (fotsoldater), och en besegrad fiende erhåller efterkrigshjälp som bidrag i form av sädesslag.

Litteratur från De Krigande Staternas period (403-221 f. Kr.) beskriver rituella brottningsmatcher, uppvisande av bågskytte, fäktning och ryttarskap. Stridskonst och krigföring beskrivs som riddarskap och utfördes inom adeln.

Under Qin och Han dynastierna (221 f Kr - 220 e.Kr.) var brottning och tvekamp med nävar populära. Den första beskrivningen av kinesisk boxning finner vi från Han dynastin (206 f.Kr.-220 e.Kr.) i Han Books of Arts. Dess innehåll är okänt då de sex kapitel med beskrivningen har gått förlorade. Denna period markeras av frångående av feudalism, vilket innebar att krigföring och stridskonst frångår från att vara ett yrke enbart för adeln

Imitation av djur

Parallellt med den kinesiska stridskonsten utvecklas en disciplin som baseras på respiration (andning) och psykofysiologiska tekniker, vilken kommer att påverka stridskonsten i stor utsträckning.

Den kände läkaren Hua To som verkade under den senare Han dynastin (25-220 e.Kr.) ökade intresset för kroppslig hygien och hälsa. Han skapade gymnastiska övningar baserade på rörelser från fem olika djur - tiger, hjort, björn, apa och fågel - i vilka andningstekniker spelade en stor roll.

Målsättningen med Hua Tas "De Fem Djurens Lek" och liknande övningar var att främja hälsan och hade således inget med stridskonsttekniker att göra. Men kom att spela en viktig roll inom stridskonststräning där andningstekniker utgör en viktig del av träningen.

Shaolintemplet Uppförs

Under denna perioden 386-534 e.Kr. uppförs Shaolintemplet i Honan provinsen för att praktisera Buddism, en religion som importerades från Indien. Munkarna lär ha börjat praktisera stridskonst under Nord och Syd dynastierna (420-581 e.Kr.).

Under Tang dynastin (618-907 e.Kr.) kom riddarskap att vara ett måste i unga mäns uppfostran och de sattes att träna stridskonst. Enligt historiker lär munkar från Shaolintemplet i Honan provinsen ha hjälpt den första kejsaren i Tang dynastin att besegra dess fiende. Detta föranledde att att stridskonsten spreds vidare och framförallt att Shaolintemplet blev berömt för sin boxning.

Under Song dynastin (907-1275 e.Kr) ska en Taoistisk munk vid namn Chang San-feng från Wudangtemplet i Hobei provinsen, ha modifierat de stridskonstövningar som Shaolintemplet praktiserade till en mjuk och mer försvarsbetonad metod.

Utövades i Hemlighet

När stridskonsten spreds vidare över Kina påverkades den av människorna den kom i kontakt med och människorna påverkades av stridskonsten.

Ming dynastin (1368-1644 e.Kr.) och Chin dynastin (1644-1911 e.Kr.) innebar mer spridning och utveckling av den kinesiska stridskonsten, men även visst hemlighetshållande. Kunskap i stridskonst ansågs periodvis utgöra ett hot mot ledande makthavare och krigsherrar, och därför hemlighölls kunskaperna och praktiserandet för att undgå represalier. Det är under denna period som många av dagens system anses ta form.

Kinas erövring av Manchu under Chin dynastin gjorde att många boxare slöt upp i hemliga sällskap i hopp om att åter införa Ming dynastin till makten. Boxarna drog söderut och införde sin boxning vart de förflyttade sig, så även om de inte lyckades med sitt mål så var de framgångsrika i att sprida stridskonsten ut till Kina's alla hörn.

Senare utbröt Boxar upproret år 1900 som ett uttryck mot utlänningarna och deras införda teknologi och religion i Kina. Efter upproret slöt Kina sina dörrar mot västerlänningar, och stridskonsten utvecklades utan direkta influenser utifrån.

Modern Wushu tar Form

Som en följd av Boxarupproret införde Republiken Kina (1912 e.Kr.) militära övningar i skolundervisningen. Under denna period utvecklades stridskonsten till en nationell konst, Kuo Shu, och nationella boxningsturneringar startades.

Efter andra världskriget och bildandet av Folkrepubliken Kina 1949 flyttade många boxare söderut och vidare ut till Taiwan, Hong Kong och andra platser utanför Kina. På så sätt emigrerade mycket av den traditionella stridskonsten till andra delar av världen där den vidareutvecklades och frodades.

I Kina fortsatte utvecklingen, men man ansåg det mer som en praktisk utbildning för militär heroism. Det kommunistiska styret fördömde boxarnas feudalistiska kvarlevor som vördade förhållandet mellan elev och lärare, och tron på övernaturliga skickligheter.

Grundandet av Folkrepubliken Kina innebar en förändring för Wushu och dess betydelse för kineserna. Målsättningen var främst att befrämja hälsa och att utveckla en estetisk konstform, en folklig gymnsatik för alla. Man ville även utveckla formen till en uppvisnings- och tävlingsgren och influerades av bl.a. den klassiska Peking Operans stridsscener.

Den moderna Wushun börjar ta sin form och i början av 1980-talet utvecklas några grenar - bl.a. Tai Chi Chuan - som man skapar standardiserade rörelseprogram, s.k. former, till att bli officiella tävlingsgrenar. 1998 blev standardiserd Wushu antagen som kandiderande gren till de olympiska spelen.

Kung fu Feber

Louis Linn i filmen On the Verge of Death, 1973Under 1960- och 70-talen introduceras kinesisk stridskonst även utanför Asien under namnet Kung fu. Bruce Lee orsakade Kung fu feber med sina tekniker på filmduken med filmer som The Big Boss, Fist of Fury, Enter the Dragon, Return of the Dragon. Även SWFs grundare Louis Linn deltog i ett antal filmer, bl.a. Ever Victorious Hall och On The Verge of Death (bild t.h.), båda från 1973.

Bruce Lee var en av de första kända personerna att undervisa kinesisk stridskonst för västerlänningar. Sedan dess har kinesisk stridskonst blomstrat världen över. Gamla klassiska stilar kommer fram i ljuset och grenas ut och blandas med andra stilar. Idag finns många nya stilar som skapats med influenser av de gamla.

Mystiken lever kvar idag

Wushu utövades i hemlighet inom familjer och klanerna, vilket gjorde att utövande var omhuldat av stor mystik. Mycket av den mystiken inom kinesisk stridskonst lever kvar än idag.

Mystik används ofta som ett slags lock bete för att attrahera nyfikna eller för att kompensera sin egen okunskap. Den egentliga mystiken ligger i att Wushu inte är en lätt konstform att lära sig och den som utövar Wushu under en längre tid upptäcker sina fysiska och mentala egenskaper, och hur man kan utveckla dem till en nivå som kan verka abstrakt eller rent av omöjligt för den oinsatte. Begrepp som Chi (inre kraft) kan verka mystiskt men är i själva verket något som alla har. Få har utvecklat den egenskapen så att den är användbar.

Från stridskonst till kampsport

Wushu har utvecklats från en stridskonst där kunskap och skicklighet i tvekamp var viktig för överlevnad i krig, till att idag vara en variationsrik kampsport för motion och självförsvar där dessa egenskaper är minst lika värdefulla. Redan tidigt i historien såg man de hälsobefrämjande egenskaperna av att träna Wushu och att disciplinen i träningen var uppfostrande för unga människor. Egenskaper som kunskap, skicklighet och ödmjukhet är idag huvudmålsättningen med utövandet av Wushun.

Idag har vi alla möjligheter att vidareutveckla Wushu och oss själva med den. Vi behöver bara avsätta den tid som behövs för att förstå och söka kunskap hos dem som har, för att kunna bemästra Wushu. Wushu är så mycket mer än en kampsport, den är en livsstil och filosofi för oss att utvecklas till bättre människor som mår bra. Vi önskar att fler får erfara den glädje vi finner i att träna och utöva Wushu.

Wushu - Kung Fu kinesisk kampsport

Wushu, även populärt kallad för Kung fu, är ett samlingsnamn för de kinesiska stridskonsterna och kampsporterna som idag praktiseras världen över av människor i alla åldrar för självförsvar, tävling, uppvisning och hälsobefrämjande motion. Läs mer om Wushu.

Stridskonsthistorik

Strids- och krigskonster har funnits i flera tusen år i Kina. Historiken är full av myter och legender, från en tvekamp mellan Gula Kejsaren Huang Ti och ett behornat monster för 3000 år sedan till dagens moderna Shaolin-munkar. Kinesisk stridskonsthistoria.

Shuai Chiao

Shuai Chiao (Pinyin: Shuai Jiao), även kallad kinesisk brottning, vilket bokstavligen betyder 'kast' och 'horn', tillsammans betyder tecknen 'brottning'. Shuai Chiao anses vara den äldsta formen av stridskonst daterad till ca 700 f. Kr. Läs mer om Shuai Chiao .

Shaolin Chuan

Shaolin Chuan började ta form under 500-talet e. Kr, och utvecklades som en organiserad form av träning, med tillhörande moral och filosofi. Shaolin Chuan har omhuldats av mystik som finns kvar även idag. Läs mer om Shaolin Chuan.

Tai Chi Chuan

Tai Chi Chuan (förkortat Tai Chi, Pinyin: Taijiquan eller Taiji) är en gren som har utvecklats till en stiliserad form där mjukhet och kraft kompletterar varandra. Läs mer om Tai Chi Chuan.

Standardiserad Wushu

Den standardiserade wushun utvecklades vid grundandet av folkrepubliken Kina 1949 då man ville göra wushu tillgängligt för allmänheten som gymnastik utan stridsanknytning. Läs mer om standardiserad Wushu.

Andra grenar

Wushu omfattar många olika grenar, många av dem med gemensamma rötter och en del överlappar varandra eller kompletterar varandra som Hsing-I, Pa Kua, Chi Gong (Qigong), m.fl. Läs mer om andra grenar.